VM i SL60 i centrum av Sundsvall

I fredags lämnade vi Stockholm för att ta oss till Sundsvall för att köra VM i SL60. Det första internationella mästerskapet för klassen, det första mästerskapet för de nya klasserna med miljöklassade motorer.

Det är mycket diskussioner kring bilar, båtar, flygplan etc. etc. påverkan på miljön vilket inte kan ha undgått någon. Det har gjort det svårare för oss som tävlar med motorbåtar att motivera våran verksamhet. Det har därför på senare år börjat introduceras klasser med motorer som uppfyller EPA-kraven och det här var det riktiga startskottet för sportens "miljöera". Det går faktiskt att åka väldigt fort med motorer som är snälla mot miljön också, i våran klass har vi en toppfart kring 60 knop med 60 hästkrafter. Bränsle åtgången under tävling är ca 30 liter och då kör vi ca 3 timmar effektiv tid per race.

Själva tävlingen blev väldigt händelserik... jag började dagen med att rulla ett helt varv i sidled... lite vatten i motorn och en del kosmetiska skador som följd. Vi jobbade hårt under timmen vi hade till förfogande och kunde sedan sjösätta en fullt fungerande båt till tidsträningen. Jag själv var kanske inte lika fungerande men efter några varv kunde jag börja jaga varvtider och fick tillslut 4:e bästa tid. Christopher Lindberg var snabbast med Daniel Sparring strax efter och Norbert Gimpl som trea.

Den röda lampan slocknade och VM:et var igång på allvar. Sparring knep starten och var i ledning framför Lindberg, själv tog jag mig om Gimpl i starten. Framför mig var det en tuff fight mellan Sparring och Lindberg vilken jag hade bästa åskådarplats för att följa. Bakom mig hade jag Gimpl som under några varv försökte komma om men sedan tappade. I sista rundningen satsade Lindberg allt för att komma om Sparring men fastnade istället i sprutet och rullade.

Andra heatet började med en usel start för mig.. Gimpl tog sig om Sparring efter att Sparring blivit stängd av en tysk som skulle varvas. Gimpl vann heatet för Sparring och jag som trea.

I heat tre tog Sparring starten före Sören Mölgaard och jag var trea ut med Gimpl som missat i starten i hasorna. Jag kunde ta mig om Mölgaard efter 3 varv och Gimpl pressade hela tiden på hårt bakifrån. Jag stängde tysken under ett flertal varv, tillslut vart han kanske något ivrig/frustrerad och gick allt för hårt in i en kurva och fastnade i mitt kölvatten och slog runt. Det blev omstart och Sparring vann och jag tvåa... Sparring var nu världsmästare och jag hade silvret inom räckhåll...

Mellan heat 3 och 4 var det enda som var av intresse om Gimpl skulle komma tillbaks. Efter hårt arbete av det tyska teamet stod han klar för start. Jag var nu tvungen att hålla Gimpl bakom mig för att ta silvret. Jag hade förutsättningarna på min sida, andra startspår och han startade sist och tidigare har jag inte blivit omkörd av honom annat än vid starter. Det blev aldrig någon kamp och jag kom i mål som tvåa och hade därmed säkrat silvret!

Det blev en spännande tävling med många incidenter men med svenskt i topp vilket var väldigt roligt... i de tävlingar svenskar har deltagit har vi vunnit alla förutom en, hoppas att det fortsätter så! Stort GRATTIS till Daniel som tog hem VM:et!! Nästa tävling är om några veckor i Berlin.. vill man inte åka till Tyskland eller vänta så länge är det rundbanetävling i Östhammar på lördag!

Holland.... Formula Mercury

Nyss hemkommen efter resan till Holland. Dit åkte vi för att tävla mot våra tyska klassvänner. Det är speciellt att komma ner i Europa eller utomlands överhuvudtaget för att tävla, det blir en annan känsla både på gott och ont. Det är roligt då vi får tävla på nya platser och träffa nya människor men när det strular är det svårare att veta vem man ska vända sig till. Nog om det.

Vi åkte till Holland för att tävla som sagt. Det blev mycket båtåka och för min del och även den andre svensken Daniel Sparring blev det en lyckad helg. Daniel var nog allra nöjdast då han lyckades vinna allt, båda sprintarna och finalen. Jag hade det något kämpigare, det började väldigt bra för min del när jag knep Pole position under tidsträningen. Det blev sedan svårare under racen då jag hade problem med att komma i väg i starten och fick därför riktigt dåligt med vatten att åka i. Under hela tävlingen fick jag sedan kämpa för att ta mig upp i fältet. Ingen gjorde nog fler omkörningar än vad jag gjorde under de tre racen.

Det kändes dock bra när tävlingsdagen var över även om vi kanske siktade högst upp efter det fina kvalet men en 3:e plats i finalen och en total 2:a plats är inget att vara missnöjd med.

Lite oroande är att tyskarna har börjat åka väldigt fort, åtminstone 2-3 stycken av dem. Tidigare har vi svenskar haft ganska enkelt nere i Tyskland men nu börjar de komma ikapp.

Det var första gången folket som höll i tävlingen arrangerade en tävling. En del små missar gjorde de, nybörjarmisstag. Men i det stora hela var det en fin tävling och blir det något nästa år är det nog möjligt att vi åker ned igen!

Nu är det dags att ladda inför VM i Sundsvall på lördag!

Tack...